Det är jobbigt att vara beroende av andra för att få vardagen att gå ihop. Framförallt när alla är typ sjuka och borta samtidigt! Det är dessutom så många saker som har havererat totalt sen "A" slutade - saker som dom andra i bostödet borde hjälpa mig med. Men varför skulle viktiga saker ens vara viktiga?!? Saker som struktur och fasta rutiner? Veckoscheman som stämmer? Att hålla saker som man lovat? Regelbundna matvanor? Sömn? Brytande av isolering? En stressfri tillvaro? Varför skulle såna självklara saker egentligen vara viktiga? Varför skulle ens mitt liv vara viktigt???

Efter 8 år kan jag fortfarande inte svara på frågan från bostödet: "Vad vill du att vi ska göra nu?" Svaret blir alltid detsamma, dvs "Jag vet inte." För det är precis så det är! Och följden blir då att vi inte gör något alls på hela det stödet. Jag kan fortfarande inte avgöra vad som är viktigt att göra just nu eller vad som kan vänta, och det vet dom. Men istället för att göra saker så enkla som möjligt så måste dom alltid komplicera till det. Varför inte bara säga typ: "Jag ser att du behöver göra det här. Då gör vi det nu!" Tänk hur mycket mindre frustration det hade skapat... Att uppdatera magnettavlan är dom också bedrövliga på! Trots att det är schemalagt så blir det inte av - för att dom skiter i det! Ja, meningen är att vi ska göra det tillsammans, för att vi ska vara överens om det och för att jag inte ska kunna fuska med stjärnsystemet. Men vilka är det som fuskar då? Egentligen? Att jag inte orkar tjata på dom längre är väl en sak, men dom bryr sig ju inte ens om konsekvenserna...  Eller reaktionen jag får när dom nästan varje måndag får veta att jag inte har skrivit någon inköpslista inför veckohandlingen. Men är det så jävla konstigt då? Det är ju liksom dom själva som ska hjälpa mig att få den gjord...

Antar att jag har gnällt färdigt för idag. Blir väl lätt så när jag inte får det stödet jag behöver. 

OVER AND OUT

KRAM

Helt klart ett av dom bästa köpen genom tiderna! TANGLES is da shit! 

Intog scenen på kvällens körövning - med dom bästa! Sjöng som om jag inte hade gjort nåt annat. Och spelade lite hattigt på pianot en stund efteråt. Men men... Jag var ändå lugnet själv ikväll!

Bara ett tips: Svär aldrig i kyrkans mikrofon - ifall du inte är säker på att den är avstängd!

OVER AND  OUT

KRAM

Det har hänt MYCKET under dom senaste åren och därav finns inte heller orken att uppdatera så ofta! Men men, förr eller senare så kommer jag tillbaka. Det är väl så det brukar vara... Att jag fortfarande är rätt sönderstressad är egentligen inte speciellt konstigt, med tanke på vad dom flesta runt omkring mig ständigt utsätter mig för! Men jag är fortfarande en fighter, och en fighter ger inte upp. Så är det bara!!!

Vad sägs om lite snygg ögonskugga? Förra årets två nödvändiga operationer har dock gett resultat. Nu mår ögonen bättre än på länge, och jag har till och med kunnat börja använda linser lite smått igen. Känns helt underbart!

Livet är väldigt upp och ner! Kör sjukgymnastik ett par gånger om dagen nu, och besök hos sjukgymnast typ en gång i veckan. Har en armbåge som efter ett års tid fortfarande krånglar samt en klämd nerv i typ axeln. Smärtan är hemsk, men vad gör man inte för att bli bra igen? Att stress ligger bakom mycket av det tvekar jag inte en sekund på, men hur lätt är det att slappna av då? Att vara både hyperaktiv och avslappnad är liksom inte riktigt min grej...

En dum fråga får ett dumt svar!

- Hur länge till ska du egentligen gå till sjukgymnasten?

- Öh, antagligen lika länge som ni fortsätter att stressa mig..!

OVER AND OUT

KRAM ♥