Vem ringer man när man inte orkar längre? När man står vid kanten och ingen annan svarar? När kaoset och meningslösheten bara ökar och ingenting längre betyder ett skit? Jag bara undrar...

   Förra veckan började jag med akupunktur hos min nya sjukgymnast. Smärtan är ännu inte förändrad, men det lugnet jag kände i skallen efteråt känns fortfarande som en riktig WOWkänsla! Jag kunde tänka klart en hel mening utan att bli avbruten av alla andra tusen meningar. Så får väl se vad som händer efter nästa omgång...

   Jag har fortfarande Världens Bästaste Körledare! Och coola körpolare. Utan er hade livet känts ännu värre... 

   Saknar dig varje dag! Tänk om det hade funnits telefoner i himmelen?    Älskad - PAPPA - Saknad   

 Efter en fullspäckad vecka känns det ungefär så...

I måndags började kören öva igen. Riktigt nice, och precis vad jag behöver just nu! Musiken är det jag brinner för, och jag vet att jag en dag kommer att hitta tillbaka...

I tisdags var det dags för 24-timmarsmätningen av blodtrycket. Inte jättekul direkt, men vad gör man inte för att spara på njurarna så länge som möjligt. Dialys skrämmer mig fortfarande, så jag är glad så länge jag slipper skiten! Efter "uppkopplingen" på njurmottagningen så var det dags för räkmacka och sedan en sväng till jobbet.

I onsdags var det återbesök på njurmottagningen och "bortkoppling" av blodtrycksmanschett/mätningsdosa. Efter det blev det ännu en räkmacka och sen lite häng med gubbarna i husen. Efter cirka 1,5 timme ringde njurläkaren och hade då redan kollat på alla värden från mätningarna. SKÖNT med en riktigt BRA läkare! Och skönt att jag inte behöver ändra på medicinerna just nu i alla fall. Så pärsen är äntligen över för denna gången! Nu håller vi bara lite koll på blodtrycket, så det fortsätter att sköta sig, sen kör vi på framåt igen...

I torsdags var det dags för jobbet igen, dock utan bussträning till stan. Så jag var lite sådär lagom sönderstressad och allmänt off, men det gick ju trots allt bra ändå. Gjorde "bara" 225 stycken...

I fredags (alltså idag) var det besök hos ny sjukgymnast. Nackträningen har väl gått lite si och så, men eftersom jag inte ens har problem med nacken (förutom när jag hade riktig nackspärr då vill säga) så har jag tappat motivationen att träna. Har dessutom inte varit hos sjukgymnasten på typ två månader. Rörligheten är det inget större fel på, men däremot är smärtan i armbågen och axeln fortfarande hemsk! Har nu fått fem nya övningar, en bra sjukgymnast (inte för att den förra var kass) och mer motivation att träna igen. Efter nästa återbesök blir det troligen akupunkturbehandling. Får väl ge det ett försök i alla fall. För jag vill verkligen bli av med smärtan!

 Får dock INTE provocera smärtan! Så saker som att klippa med saxar eller knipsa nyckelringar på jobbet får jag fortfarande inte göra...

 JAG SAKNAR "KANINEN" SÅ HIMLA SJUKT MYCKET JUST NU! FAN

♥ KRAM ♥