Livet går väl sådär just nu...

Det känns som att det är jag mot resten av världen. Jag kämpar och kämpar - men vet inte längre vad jag kämpar för. Så fort nånting börjar fungera så kommer det någon idiot och sparkar undan benen på mig. Varför? Varför har inte jag rätt att få en fungerande vardag? Varför har inte jag rätt att få känna mig värdefull? Varför har inte jag rätt att få leva - utan bara överleva? Förstår inte varför det är så många som måste tjafsa hela tiden. Finns liksom ingen anledning... Vem fan tjänar på att jag är utmattad och sönderstressad? Inte jag i alla fall! Knappast folk omkring mig heller!

Akupunktur omgång 4 är nu avklarad. Har ännu ingen effekt mot smärtan i armbåge/axel, däremot blir jag betydligt lugnare i huvudet efteråt. Det går liksom att tänka ordentligt! Känslan av att kunna tänka klart en hel mening är så skrämmande underbar! Lugn istället för kaos... Att nålarna gärna fastnar i musklerna får jag nog vänja mig vid, är inte så lätt att vara helt avslappnad alla gånger. Men men, det blir säkert bra någon gång...

Ger jag upp nu så sviker jag mig själv. Ger jag upp nu så sviker jag någon annan. Ger jag upp nu så kommer aldrig min största dröm att bli verklighet. Jag hatar att sakna...

❤ KRAM ❤

Vem ringer man när man inte orkar längre? När man står vid kanten och ingen annan svarar? När kaoset och meningslösheten bara ökar och ingenting längre betyder ett skit? Jag bara undrar...

   Förra veckan började jag med akupunktur hos min nya sjukgymnast. Smärtan är ännu inte förändrad, men det lugnet jag kände i skallen efteråt känns fortfarande som en riktig WOWkänsla! Jag kunde tänka klart en hel mening utan att bli avbruten av alla andra tusen meningar. Så får väl se vad som händer efter nästa omgång...

   Jag har fortfarande Världens Bästaste Körledare! Och coola körpolare. Utan er hade livet känts ännu värre... 

   Saknar dig varje dag! Tänk om det hade funnits telefoner i himmelen?    Älskad - PAPPA - Saknad   

 Efter en fullspäckad vecka känns det ungefär så...

I måndags började kören öva igen. Riktigt nice, och precis vad jag behöver just nu! Musiken är det jag brinner för, och jag vet att jag en dag kommer att hitta tillbaka...

I tisdags var det dags för 24-timmarsmätningen av blodtrycket. Inte jättekul direkt, men vad gör man inte för att spara på njurarna så länge som möjligt. Dialys skrämmer mig fortfarande, så jag är glad så länge jag slipper skiten! Efter "uppkopplingen" på njurmottagningen så var det dags för räkmacka och sedan en sväng till jobbet.

I onsdags var det återbesök på njurmottagningen och "bortkoppling" av blodtrycksmanschett/mätningsdosa. Efter det blev det ännu en räkmacka och sen lite häng med gubbarna i husen. Efter cirka 1,5 timme ringde njurläkaren och hade då redan kollat på alla värden från mätningarna. SKÖNT med en riktigt BRA läkare! Och skönt att jag inte behöver ändra på medicinerna just nu i alla fall. Så pärsen är äntligen över för denna gången! Nu håller vi bara lite koll på blodtrycket, så det fortsätter att sköta sig, sen kör vi på framåt igen...

I torsdags var det dags för jobbet igen, dock utan bussträning till stan. Så jag var lite sådär lagom sönderstressad och allmänt off, men det gick ju trots allt bra ändå. Gjorde "bara" 225 stycken...

I fredags (alltså idag) var det besök hos ny sjukgymnast. Nackträningen har väl gått lite si och så, men eftersom jag inte ens har problem med nacken (förutom när jag hade riktig nackspärr då vill säga) så har jag tappat motivationen att träna. Har dessutom inte varit hos sjukgymnasten på typ två månader. Rörligheten är det inget större fel på, men däremot är smärtan i armbågen och axeln fortfarande hemsk! Har nu fått fem nya övningar, en bra sjukgymnast (inte för att den förra var kass) och mer motivation att träna igen. Efter nästa återbesök blir det troligen akupunkturbehandling. Får väl ge det ett försök i alla fall. För jag vill verkligen bli av med smärtan!

 Får dock INTE provocera smärtan! Så saker som att klippa med saxar eller knipsa nyckelringar på jobbet får jag fortfarande inte göra...

 JAG SAKNAR "KANINEN" SÅ HIMLA SJUKT MYCKET JUST NU! FAN

♥ KRAM ♥

Sista helgen med Johan är avklarad, alltså som ordinarie personal. Räkfrossa, film, tvätt och allmänt skitsnack. Jag kommer fortfarande att träffa honom som vikarie, men inte lika ofta längre. Visst, hans så kallade "ersättare" verkar än så länge helt okej. Men det kommer aldrig att bli samma sak! Den ena tryggheten rasar efter den andra just nu, men det är väl så livet är..?

Humlan gillar att snacka, även i ösregn, helt galet. Men det är ju så man får reda på saker och ting! Vad vore Bergsnäs utan Humlan liksom..?

Av någon konstig anledning har jag gått runt halva dan och snackat någon konstig skånska. Tror faktiskt att jag vet varför... Men eftersom det uppenbarligen är så att vissa personer trots allt läser vad jag skriver här, så tänker jag inte avslöja för mycket. Det är helt enkelt inte värt det!

Varje dag är fortfarande en kamp, och ibland går det bara åt helvete - så är det. Bara att börja om och ta nya tag...

♥ KRAM ♥

LÄNGTAR tills kören drar igång igen... Börjar faktiskt sakna dom andra nu. Börjar sakna sången och musiken. Börjar sakna världens bästaste körledare. Börjar till och med sakna kyrkoherden!

Egentligen vill jag skippa nästa vecka helt och hållet, är för mycket känslor inblandat just nu. Vill inte riktigt vara med, men har samtidigt inget att välja på. Vissa saker måste bara göras, som 24-timmarsmätningen till exempel. Kan inte skippa den, så vill bara få den gjord nu. Kan inte skippa njursvikten heller, för den pågår.. varje dag.. varje minut.. varje sekund... Försöker förtränga ångesten, men det är svårt. Och vissa dagar omöjligt!

Men jag kämpar på, försöker hålla mig ovanför ytan. Och tanken på "dej" gör det hela en aning lättare. Jag vet att situationen suger, men vad jag verkligen känner längst in i mitt sargade hjärta kan ingen ta ifrån mig. Aldrig någonsin!

♥ KRAM ♥

   Busstränat till stan

   Varit på jobbet och fixat både utskick och detaljpåsar

   Hängt på stan och snackat känslosamma saker med J (som kaniner till exempel)

   Träffat ytterligare ett nytt boendestöd

   Ska krypa ner under täcket och bara chilla resten av kvällen. Det är jag värd!

KRAM ♥

Senaste veckans KAOS har satt sina spår! Förändringar är till för att övervinnas, men inte ens en fighter orkar med hur mycket som helst. Jag orkar inte med hur mycket som helst. Ja, det sket sig. Det gick åt skogen. Men jag tog mig trots allt igenom det, och jag bad om hjälp. Visserligen en aning försent, men ändå, jag gjorde det. Bara det är ett framsteg!

   "Kaninen" gjorde i alla fall ett rätt bra jobb. Jag blev ju lugnare...

   Dags att börja om och ta nya tag!

KRAM ♥

   Har fått lite bortskämda matvanor på sistone...

   Kanske är tur att jag börjat cykla lite...

KRAM