Jag är så jävla less på allt just nu!

Jag har varit i kyrkan ikväll och lyssnat på kören. Känns jobbigt att inte vara med själv, men samtidigt så klarar jag inte av den biten nu. Jag tycker helt enkelt inte att det är tillräckligt kul att sjunga längre! Jag har inte ens varit på dom sista körövningarna, och det suger... Kanske är det bara på grund av otrygghet? Kanske är det depressionen som är på väg tillbaka? Jag vet inte... Vet bara att jag saknar den där riktiga livsgnistan. Den där gnistan som gör att det känns värt att kämpa, som ger livet en mening. Den där gnistan som gör att smärtan på insidan går att hantera, att man inte hela tiden faller tillbaka och får börja om på ruta ett igen.

Det är så otroligt jobbigt att ständigt behöva fajtas mot det destruktiva, mot mörkret som finns inom mig. Att varje morgon vakna med samma tanke: Ska jag överhuvudtaget stiga upp ur sängen idag? Sen bryts dom första tankarna när bostödet ringer på dörren. Har jag inte gått upp innan, så måste jag göra det då!

Go'natt 

  Vem ringer man när livet krisar? När hjärtat längtar ut och man inte orkar mer? När det bara känns så himla hopplöst och meningslöst? Vem ringer man när ingen annan svarar? Jag vet inte...

Pappa Älskad - Saknad

Det är mycket tankar och känslor just nu, med andra ord är det mest kaos. Jag vill så mycket, eller ingenting, och tiden bara rinner iväg. Det känns som att jag är fånge inuti mig själv, att jag lever i nån slags bubbla som det inte går att spricka hål på. Det är tur att det finns människor som kan lätta upp vardagen ibland. Som kan få mig att känna att det är värt att leva! För någonstans i mörkret finns det ljus. Någonstans i mörkret finns det hopp. Någonstans i mörkret lever jag...

  "Trygghet i min vilsenhet du ger"

(En ängel i himmelen)

Har skrivit en låt till dej, min vän, saknar dock viljan att skriva ner den här. Men kanske så småningom. Kan bara säga att du finns i mångas hjärtan, och så även i mitt... Saknar dej!

  Jenny - Jag Saknar Dig

Tänk vad tiden går fort... Jag tänder ett ljus för dig idag. För idag är det exakt 1 år sedan du lämnade oss. 1 år! Det gör ont att veta att du aldrig mer kommer tillbaka. Det gör ont att sakna dig, för det gör jag. Men du finns i mina tankar, och jag kommer aldrig att glömma dig. För du var min kompis! Vila i frid

  KAOS

Snurrande tankar! Känslor! Orka? Inte nu! Känner mig så vilsen, borta... Vet inte riktigt vilket ben jag ska stå på, åt vilket håll jag ska gå. För jag vet faktiskt inte vart jag är på väg...

Ps. Grattis A på födelsedagen! Älskar dig