Sista helgen med Johan är avklarad, alltså som ordinarie personal. Räkfrossa, film, tvätt och allmänt skitsnack. Jag kommer fortfarande att träffa honom som vikarie, men inte lika ofta längre. Visst, hans så kallade "ersättare" verkar än så länge helt okej. Men det kommer aldrig att bli samma sak! Den ena tryggheten rasar efter den andra just nu, men det är väl så livet är..?

Humlan gillar att snacka, även i ösregn, helt galet. Men det är ju så man får reda på saker och ting! Vad vore Bergsnäs utan Humlan liksom..?

Av någon konstig anledning har jag gått runt halva dan och snackat någon konstig skånska. Tror faktiskt att jag vet varför... Men eftersom det uppenbarligen är så att vissa personer trots allt läser vad jag skriver här, så tänker jag inte avslöja för mycket. Det är helt enkelt inte värt det!

Varje dag är fortfarande en kamp, och ibland går det bara åt helvete - så är det. Bara att börja om och ta nya tag...

♥ KRAM ♥