© 110622

Jag ser ett ljus som fladdrar, någonting har hänt.

Det går inte att fixa, dom broar som du bränt.

Tryggheten, den brände du totalt.

I samma sekund, som du vägen hade valt.

Jag ser ett ljus som kämpar, för varje andetag.

Med sveket i mitt hjärta, ett ärr du lämnat kvar.

Tryggheten, den krossade du så.

Jag kommer nog aldrig, att riktigt dig förstå.

Jag ser ett ljus som slocknar. Förlåta? Varför då?

En tillit som brustit, jag kämpar på ändå.

Tryggheten, den brände du just där.

I samma sekund, som du lämnade mig här.

I samma sekund, som du lämnade mig här...

Änglavän - säger det igen; "Saknar ord för vad du är för mig..." TRYGGHET ♥

Nog om detta! Har hänt så himla mycket bara sista dagarna... Söndagskvällen var grymt sjukt otrolig! Fattar knappt att jag tog mig igenom den, och dessutom tog mig hem hel..! (Ibland är det värt att leka Följa John) ;p Trots bostödets grymma svek, så är jag evigt tacksam mot alla dom underbara människor som jag mötte denna kväll. Ni är alla guld värda! Det är såna som NI som gör att varje ångestladdat andetag är värt att fortsätta andas...

Måndag förmiddag vill jag helst glömma! Jag förlät henne första gången - då hon lovade att det aldrig skulle hända igen - men nu har hon åkt ut! Kanske kan vi en dag prata ut om det som hänt? Jag vet inte... Men just nu är jag bara för besviken! Och det måste få göra ont ett tag! Så är det bara!

Finnålspunktionen är gjord och ny remiss till hematologen är redan skickad. Nu gäller det att hänga med i svängarna...

Dagens besök hos Dietisten M var riktigt givande, gick hur bra som helst. Till och med RP skötte sig! Och det är riktigt skönt med folk som inte dömer! Okej, näringsmässigt ligger jag inte direkt i topp just nu, men jag jobbar på det. Nu vänder vi blad, tar nya tag och koncentrerar oss på så kallad mjuk mat! Fungerar det så är det toppen, annars får vi börja om på nytt igen. Kan ju lixom bara gå åt ett håll nu..!