Idag har jag varit på friluftsgudstjänst i det något ostadiga vädret. Men det gick ju hur bra som helst! Kören skötte sig (igen) fast jag inte var med och sjöng. På frågan om hur jag tyckte att det lät vet jag nu äntligen vad jag skall svara: "Jag förskönar sanningen lite - alltså säger jag ingenting" Men om jag verkligen tycker att det låter riktigt bra - så är det klart att jag säger det i så fall... Är glad över att fortfarande få vara en av dom - att få tillhöra någonting som verkligen betyder någonting! Även om det är lite kaos ibland - och det inte riktigt blir som det är tänkt - så får jag vara med och framförallt så får jag vara den jag är! Varje övning är en kamp - vissa gånger betydligt jobbigare än andra - men en dag i framtiden så skall jag nå dit jag innerst inne vill! För jag vet att jag kan - med en frisk hals och med rätt stöd ifrån dom runt omkring... Dessutom tänker jag inte bryta mitt sista löfte till min gamla körledare! Så det så!

Skänker en extra tacksam tanke ikväll till den Bästaste & den Coolaste - för att ni hjälper mig att hålla mig ovanför ytan! ♥